| |
Om Ulrica
Ångermanlänning är jag av födsel och ohejdad vana men nu
med 20 år i södra Sverige, boende på Huskvarnas höjder i
Småland.
Resan har gått via arbetserfarenhet i skiftande
verksamheter och biolog-utbildning vid Linköpings
Universitet till Länsstyrelsen i Jönköping, där jag 1990
fick anställning som biolog. Under samma period gick jag
ledarutbildning på Friskis och Svettis och vidareutbildade
mig inom friskvårdsområdet. Mina arbetsuppgifter på
Länsstyrelsen växlade alltmer över till arbetsmiljöfrågor -
bland annat ansvarade jag för utvecklingen av det
systematiska arbetsmiljöarbetet. Mitt arbetssätt präglades
av att fokusera på det friska.
Så 2003 fick jag diagnosen Parkinsons sjukdom . Det vände förstås upp och ner
på min tillvaro, men det fick mig också att omvärdera
mycket i livet. Jag fick bonuserfarenheter som ger mig
styrka och trovärdighet i möten med människor. Jag vet hur
det är att vara i kris, men jag vet också hur det är att
kunna gå vidare, utvecklas och se nya möjligheter i
livet.
Efter 18 år på Länsstyrelsen i Jönköping tog jag steget
till frilansande uppdragstagare inom friskvårdsområdet. Jag
är utbildad yogainstruktör (Nordiska Yogainstitutet) och undervisar idag, förutom i
Yoga, även i
Soft
Balans, en träningsform som jag tillsammans med en
kollega tagit fram till förmån för personer som har det
lite motigare än andra men ändå vill träna kropp, själ och
sinne på ett skonsamt sätt.
Min drivkraft är ett långsiktigt hållbart förhållningssätt
till naturen, livet och inte minst mig själv och mina
medmänniskor. Jag vill vara en tillgång för min omgivning
och visa andra, inte minst de som har Parkinson, hur man
kan träna för att förena det rationella tänkandet med det
subjektiva känslolivet, alltså träna med hela sin
varelse.
Jag har en underbar tonårsdotter som jag vill finnas till
hands för. Jag vill göra saker som är bra för mig, ta vara
på glädjeämnen, vara i nuet, dansa mer, skratta mer och
umgås med mina vänner. För övrigt hantverkar jag,
återbrukar textil och skinn, syr och stickar på beställning.
Mina motton
"Find your rhythm."
Att lyssna inåt, känna min puls, hitta min egen rytm i allt
jag gör, är avgörande för min hälsa.
"Learning to live, living to learn."
Jag intervjuades i lokalradion om mitt liv med Parkinson
och då hade man lagt in en låt av Beth Hart med den titeln
som introduktion. Jag hade aldrig hört den innan men den
grep tag i mig och har liksom stannat. Livet är ett
livslångt lärande, eller hur?
"Man blir aldrig färdig och det är som det ska."
Dessa rader från Patricia Tudor-Sandahl's otroligt
inspirerande bok "Tid att vara ensam" kom till mig som en
befrielse och har blivit ett självklart motto för mig.
Ulrica "Ullis" Berglund
 |
|
